9 In Hälsosam livsstil - tips & inspiration

Ska man äta mellanmål eller inte?

(Måste inleda med en varning – detta inlägg blev mycket längre och ganska mer personligt än först planerat. Mycket mer än just mellanmål kom upp men hoppas du gillar inlägget ändå :))

Ja, hur är det egentligen? Ska man äta mellanmål? Äter du mellanmål? Varför? Varför inte? 

Mellanmål

Som med så mycket annat inom kost och hälsa så finns det inget rätt svar. Alla är vi olika och mår bäst av olika saker. Det absolut viktigaste som vi måste komma ihåg är att vi måste utgå från oss själva. Speciellt i en tid som denna då kostråd, dieter och trender fullkomligt haglar över över oss.

Hindrar kolhydrater fettbränning? Får man aldrig äta socker?  Hur var det nu med mejerier?

Jag har varit i den där karusellen och nått total förvirring och varken vetat ut eller in och helt ärligt så står det mig upp i halsen med alla råd och förbud som målas upp som det bästa för alla. Vem ska man lyssna på? Det finns bara en person som du ska lyssna på och det är dig själv. D U är den enda som kan veta och förstå vad du mår allra bäst av. Glöm aldrig det!

Med det lilla sidospåret så tillbaka till mellanmålen. Många mår alldeles utmärkt av att inte äta mellanmål medans andra får mer balans i sina matdagar om de för in ett mellanmål eller två. För att veta vad som funkar för dig så måste du gå till dig själv, lyssna ärligt till vad din kropp säger, testa och se vad som är bäst för dig.

fruktfat

 

Ta min man till exempel, Henrik. Han har alltid tränat och varit aktiv och brytt sig om sin hälsa. Under många år så åt han mellanmål både på förmiddagen och kvällen för det hade han ju läst att man skulle. Detta var på vår tid som par pre-kids så att säga och han gymmade mest och jag minns hur han beklagade sig över den där burken med tonfisk som skulle ätas som mellanmål eller hur trött han var på keso. Idag däremot så äter han inte mellanmål utan ser till att äta mer till frukost, lunch, middag och sen nåt på kvällen efter träning. Han säger ofta hur skönt det är att slippa släpa med sig all den där maten till jobbet och att alltid tänka på att ha med sig nåt att äta. Han lyssnade till sig själv och hittade det som funkade för honom. 

Om vi då jämför med mig som under ca 10 år och fram tills ganska nyligen, ramlar fortfarande dit ibland med har absolut mycket mer balans idag (kanske blir man klokare med åren?), varit en person som läst allt och lyssnat på allt och alla för att hitta det absolut bästa. Helt enkelt satt alla andras råd om vad som är bäst högst och helt struntat i vad min egen kropp försöker säga (skrika…) till mig. Hela tiden med viktminskning i syfte att hitta den där dieten eller sättet att äta som gör att allt bara löser sig.

Jag skulle säga att jag testat alla kostupplägg som finns förutom möjligen 5:2 för jag gillar mat för mycket för att testa nåt sånt. Men viktväktarna, räkna kalorier, shakes, äta så lite som möjligt och träna häcken av sig, periodisk fasta, lchf, ja you name it. Lchf var sist ut och det åt jag efter att Ebba föddes 2014 tills våren 2015 skulle jag säga, så typ 1 år. Då var jag inte hungrig alls mellan måltiderna och behövde inga mellanmål. Däremot kom sötsuget som ett stort jädra brev på posten om kvällarna och i slutändan så slutade dagen med ett alldeles för stort kaloriöverskott och mitt mål med viktminskning uteblev så klart. 

Det är egentligen först sedan förra våren som jag börjat lyssna på mig själv (även om jag vissa perioder verkar höra väldigt dåligt fortfarande). Vad fick jag höra när jag lyssnade till mig själv?

Jag kan inte äta för lite för då blir sug och hunger okontrollerbara på kvällen (Hallå Sherlock eller!).

Men jag måste på nåt sätt ha koll på min mat och om jag så bara hamnar lite för högt i kalorier så sticker vikten iväg direkt (har insett att min historia som rejält överviktig gör att jag alltid kommer ha lätt att lägga på mig igen).

Om jag äter få måltider så hamnar jag lätt i tänket ”bäst att äta rejält för det dröjer länge till nästa gång” vilket gör att jag äter mer än tänkt.

Men om jag vet att om 3 timmar så får jag äta igen, då kan jag nöja mig med att gå från bordet lagom mätt istället för propp-mätt.

Slutsats: bäst för mig är att äta lite mindre men lite oftare. 

fruktbar

Kanske är du som Henrik och tycker att det är skönt att slippa äta hela tiden. Härligt! Bry dig då inte om mellanmålen utan satsa på bra och näringsrik mat till frukost, lunch och middag.

Är du som jag? Som lätt blir sötsugen och som inte gillar att gå hungrig, ja då kan mellanmål vara en riktigt bra idé. 

Min erfarenhet är att många, speciellt tjejer som vill gå ner lite i vikt, tänker just som jag har gjort så många gånger ”ju mindre jag äter, desto bättre”. Och det är absolut så att ett kaloriunderskott måste till för att vikten ska minska men hungern är en lurig jäkel och inte lätt att stå emot oavsett hur stor viljan är. För ni som tänker, precis som jag gjorde, ”att ju mindre desto bättre” men som drabbas av ett enormt sötsug och hunger på eftermiddagen eller kvällen, så är mitt råd absolut att inför mellanmål. Du kommer uppleva ett stabilare blodsocker, ett jämnare humör, håller dig pigg hela dagen, slipper toppar och dalar i mättnad och kommer att få minskat sötsug.

Men för att avsluta det här inlägget (som blev mycket längre än tänkt och fick många fler sido-spår än tänkt), det är bara du som vet vad som är bäst för just dig. 

Om du redan äter mellanmål, eller vill ha mellanmålsinspiration så kommer här några av mina favoriter:

Min blogg-kollega Lina tipsar idag också om goda och nyttiga mellanmål. Spana in här

You Might Also Like

9 Comments

  • Reply
    Eva Lindblad
    6 april, 2016 at 10:44

    Får jag berätta hur jag funkar: Jag har lättare för att helt låta bli att äta, än att äta lite.
    Hur jag ska få in i mitt lilla huvud att jag lagar för stora portioner har jag ingen aning
    om. Den som kunde berätta det för mig borde få nobelpris. Så jag äter på tok för mycket
    vissa dagar och inte alls andra.
    När jag började lchf:a blev det en liten förändring. Den kom i och med att jag gick ner
    i vikt. (9 kg på 3 veckor), men sen tog det stopp. Jag började gå upp igen och jag började
    med åter med detta jojo-ätande, vissa dagar allt, andra inget alls.
    Nu ska jag försöka ta tag i detta med lchf en gång till, men hur sjutton ska jag få mig själv
    att äta mindre portioner?
    Till sist vill jag påpekade att när jag började lchf:a talades det inget om kaloritak, eller att
    man behövde räkna. Man talade bara om det man skulle utesluta och det som var okej att
    äta. Inte tänkte jag på att jag åt för mycket då? Jag åt ju BARA det man fick….

    Du är en förebild
    Eva

    • Reply
      admin
      7 april, 2016 at 08:59

      Tack snälla du! Och tack för att du delar med dig!

  • Reply
    25 Goda nyttiga mellanmål - uppochhoppa.seuppochhoppa.se
    7 april, 2016 at 14:43

    […] Annika för diskussionen – ska man äta mellanmål? och ger dig tre recept till! […]

  • Reply
    Sven
    7 april, 2016 at 22:21

    Hej Annika, här kommer lite kommentarer.

    Övervikt är inte ett kaloriproblem utan ett hormoniellt problem! Kanske låter konstigt men du känner säkert någon som kan ”äta som en häst” men blir ändå inte tjock? Tesen om kalori in jmf med kalori ut har visat sig inte stämma i många vetenskapliga tester. Även som beskrivs i en av kommentarerna ovan så kan man hamna i en platå och till och med gå upp med lchf mat! Det beror på att det är insulin som är det fettlagrande hormonet och inte blodsockret. Insulin påverkas självklart mycket av maten vi äter via blodsockerhalten men insulin utsöndras även bara för att vi t ex äter. Stresshormonet korisol gör också att insulinproduktionen ökar, så dålig sömn kan ge fetma!
    Många små mellanmål gör då att insulin utsöndras oftare än om vi t ex åt en gång per dag. Mycket insulin hela tiden i kroppen gör cellerna resistenta mot insulin, precis som en alkolist måste ha mer alkohol för att bli berusad. Om inte insulinet kan öppna cellerna och släppa in blodsockret i tillräcklig omfattning producerar kroppen mer och mer insulin och vi bildar mer och mer fett. Vad vi behöver göra är att låta kroppen läka och minska insulin resistansen, då kan man komma åt problemen med fetman.

    Med vänlig hälsning, Sven

    • Reply
      admin
      7 april, 2016 at 22:26

      Viktminskning/ökning beror på kalorier. Det stödjer den absoluta majoriteten av alla studier som gjorts och är det jag lärt mig i min kostrådgivarutbildning via Paleo Insistute. Hormoner spelar absolut också en viktig roll.

  • Reply
    Kanelstekta äpplen recept - mellanmålstips från Fitness & Hälsa
    8 april, 2016 at 13:50

    […] Annikas mellanmåltänk […]

  • Reply
    Jenny
    16 april, 2016 at 19:48

    Åh villet intressant inlägg. Jag har en mycket liknande historia. Jag har varit frälst lchf-are ett tag, inte ätit mellanmål, fasta, 16:8, tränat, ätit 1200 kalorier om dagen. Det här som alla andra säger är en garanterad viktnedgång. Vad händer mig? Jo, jag går upp i vikt. Har aldrig gått ner ett gram med lchf.
    Varför? För att jag är kvinna antagligen. För att jag har ammat i nästan fyra år. Adrenalinstress. Så nu äter jag liberal lchf, fast med mycket mycket mindre fett, goda knäckebröd, sötpotatis, hummus och morötter (som jag aldrig skulle rört vid strikt lchf). Äter även en hel del ayurvediska örterr mot stressen. Och nu börjar jag sakta men säkert se resultat. Jag bestämde mig för att prova alla mina gamla byxor häromdagen och de passade! Allihop!
    Så ja, jag håller absolut med. Det är så himla personligt.

    • Reply
      admin
      18 april, 2016 at 11:49

      Tack för din kommentar! Det är så så viktigt att lyssna till sig själv och sin egen kropp. Det som funkar för en annan måste inte funka för dig och tvärtom. Det gör inte det enda eller det andra till mer rätt. Bara olika och olika rätt för olika personer :)

  • Reply
    Lizette
    28 april, 2016 at 19:56

    Intressant inlägg. Jag själv bloggar om en sundare hälsa utan pekpinnar, kika gärna in. Och det är så viktigt att utgå ifrån sig själv.

  • Leave a Reply