Jag får ofta frågor om vilken kost som är ”bäst” och vad man ska eller bör äta. Det är en fråga i stil med ”hur långt är ett snöre” och är riktigt svårt att ge ett kort svar på. Det här med kost och hälsa är inte svart eller vitt och vad som är bäst skiljer sig från person till person. Därför tänkte jag ägna några inlägg åt att visa på olika delar av det här med kost och ge mina råd för hur man kan hitta rätt i ”kost-djungeln”.
I den här första delen så kommer jag att fokusera på grunderna inom kost och hålla mig väldigt basic. Därefter kommer jag att skriva om följande ämnen:
- Olika former av lågkolhydratkost. För vem passar lchf/lågkolhydrat? Vad är fördelarna?
- Bra former av kolhydrater. För vem kan det vara bra att äta lite mer kolhydrater än vad som ryms inom lchf? Vilka kolhydraterskällor ska man välja?
- Hur vet du vad som passar dig bäst? Jag delar mina tankar och tips för hur man lyssnar till sig själv och avgör vad som är ”rätt” kost.
- Om man vill trappa upp och äta mer kolhydrater av bra sort, hur gör man då? Jag ger mina råd om hur mycket och när man kan äta sina kolhydrater för att få det att fungera.
- Min ”rätta” kost. Jag berättar om min egna resa och mina erfarenheter. Hur tänker jag om vilken kost som passar mig och varför. Plus hur jag landat där jag är idag.
Jag hoppas och tror att det här är ämnen som intresserar många och jag hoppas att inläggen ska ge en lite mera nyanserad syn på kost. Alla kolhydrater är inte av ondo och bara för att man äter mer kolhydrater så betyder inte det att man inte ska eller kan äta bra fetter. Det gäller bara att hitta vad som är bäst för just en själv. Det finns inte en form av kost som är den optimala och bästa för alla.
Ett mål som jag har med CEA är att jag vill få fler att våga lita på sin egen kropp och att lyssna ärligt till vad den säger. Följ din kropps signaler och röst istället för att följa en diet slaviskt och dela upp mat i bra och dåligt bara för att någon har skrivit att så är det. Det är i slutändan bara du som kan veta vad som är bäst för dig. På vägen dit kan böcker och bloggar som min hjälpa, men till syvende och sist så är det du som har svaret för dig. Glöm inte det.
Protein, fett och kolhydrater
Vi startar med grunderna inom kost och basic inom näringslära.Maten vi äter består av protein, fett och kolhydrater. Det är våra näringsämnen och det finns bättre och sämre val av samtliga.
Protein
Protein är kroppens byggstenar och nödvändigt för att vi ska hålla oss friska, starka och hälsosamma. Bättre val är till exempel ekologiska ägg och kött från djur som levt bra liv under så naturliga och stressfria förutsättningar som möjligt. Sämre val är proteinpuddingar fulla av tillsatser och andra halvfabrikat som korv och charkuterier.
Fett
Fett är ett näringsämne som ger energi till kroppen. Fett är det näringsämne som mättar bäst efter protein. Fett är rikt på energi men eftersom det mättar så pass bra så gör det ofta att man inte äter för mycket. Bra val av fett är till exempel avokado, nötter, oliver, kokosolja och ekologiskt smör. Sämre val är margarin och härdade transfetter som finns i halvfabrikat. Alla kroppar, även de med låg fettprocent, har ganska stora lager av energi från fett på kroppen. Om kroppen är duktig på att använda fett som energi så riskerar vi alltså inte att ”gå in i väggen” när energin tar slut på samma sätt som när kroppen främst använder kolhydrater som energi.
Kolhydrater
Kolhydrater är, utöver fett, vår andra källa till energi och bränsle. Kolhydrater bryts ner till glukos som lagras som energi i vår lever och i våra muskler. När de depåerna är fulla så lagras resen av kolhydraterna som fett. Bra val av kolhydrater är rena livsmedel som sötpotatis, rotfrukter, potatis, ris, quinoa, frukt med mera. Så kallade långsamma kolhydrater. Sämre val är kakor, chips, flingor, vitt mjöl och så vidare. Det som brukar kallas för snabba kolhydrater.
Fett vs kolhydrater som bränsle
Kroppen väljer sitt primära bränsle baserat på vad man äter mest av. Helt logiskt egentligen. Äter vi mest fett så använder kroppen främst fett som bränsle och äter vi främst kolhydrater, ja då blir det vad som främst används som bränsle. Kolhydrater är det bränsle som är enklast för kroppen att använda. De allra flesta i dagens samhälle äter även kolhydrater som sin främsta källa till energi.
Den stora nackdelen med kolhydrater som bränsle är att det ganska snabbt kan ta slut. Kolhydrater omvandlas i kroppen till glukos som lagras som energi i vår lever och i våra muskler. Det som inte får plats där blir till fett på kroppen. De här lagren är ganska små och när det är fullt så är det fullt. Vid hård träning och rörelse så töms lagren ganska snabbt och som händer då är att man till exempel går in i väggen. Fett däremot är det bränsle som vi har mest av, det vill säga större lager och risken för att det ska ta slut är mer eller mindre obefintlig. Men eftersom så många av oss baserar sin kost på kolhydrater så har många kroppar svårt för att bränna fett. Kroppen är helt enkelt ovan. Det är det man till exempel känner av när man lägger om till lchf och känner hur träningsorken sinar. Men om man bara låter kroppen lära sig att använda fett så är det en alldeles utmärkt källa till energi och orken kommer tillbaka.
Ytterligare en sak att ta hänsyn till är det här med mättnad. Protein är det näringsämne som mättar allra mest. Därefter kommer fett och sämst mättnad ger kolhydrater. Det får som konsekvens att det är lätt att överäta kolhydrater och hamna på energiöverskott. Har man problem med sötsug så kan det också lätt triggas av kolhydrater.
Missa inte de andra delarna
Jag hoppas att du har haft glädje av det här första avsnittet i min serie om att hitta sin optimala kost. Kanske kände du redan till det mesta men jag kände att det var viktigt att ha med för läsare som är ganska nya på området. Nästa del kan du läsa på lördag och då kommer jag att fokusera på olika former av lågkolhydratkost eller lchf. Vad är det egentligen? För vem passar det och varför är det bra?
Gillar du bloggen? Missa då inte att följa mig i mina andra kanaler. Jag finns på bloglovin, instagram och Facebook. Du kan även anmäla dig till min email-lista och helt gratis ta del av unika erbjudande, rabatter, tips med mera. Du anmäler dig till mail-listan här.
6 Comments
Marie Lidberg
15 mars, 2017 at 14:52Åh va intressant inlägg. Jag tycker jag har läst mycket, men aldrig fått det förklarat så bra som nu. Tack. :)
admin
16 mars, 2017 at 05:46Tack vlad glad jag blir :)
Louise
15 mars, 2017 at 19:04Väldigt intressant tema! Jag har det senaste halvåret minskat ner på gluten, socker och mjölkprodukter och upplever att jag är piggare och mår bättre av den typen av kost. Jag har dock inte haft energin att utesluta detta helt och funderar mycket kring det. Blir resultaten ”förstörda” för att man äter gluten ibland tex? Ofta tycker jag att debatten hamnar i ett allt eller inget tänk och jag skulle bli jätteglad om du skulle vilja skriva dina tankar om det. Kram!
admin
16 mars, 2017 at 05:45Tack! Kul att du gillar inlägget :)
Hur menar du med att resultaten blir förstörda? Lite gluten är så klart bättre än mycket. Sen är gluten från råg och surdeg också bättre eller ”mindre dåligt” än vete. Många upplever att mage reagerar när man äter gluten men har man inga problem med det eller är frisk i övrig så är ju lite gluten ibland inte dödligt, även om det inte gör något gott heller :) finns alltså ingen näring eller annat viktigt i gluten som man inte kan få på annat håll.
Louise
16 mars, 2017 at 11:19Tack för ditt svar :) uttryckte mig kanske lite slarvigt. Med ”förstört” tänker jag på att man hör mycket om att gluten skapar inflammationer i kroppen osv. Läste någonstans att om man äter glutenfritt men gör avsteg ibland så hinner inflammationerna aldrig läka?
admin
18 mars, 2017 at 12:13Ja nä så är det så klart. Det mest optimala är så klart att utesluta det helt och hållet. Men om du innan åt flera mackor dagligen så är en knäckemacka någon gång då och då ändå bättre, men inte lika bra som totalt uteslutande :)